Wednesday, November 21, 2007

Novemberskämt

Mil efter mil av permanent regnblöt räls. Glåmigt, dimmigt, fuktigt, kallt, oändligt. Brunsvart berggrund, gatlyktor i dimma.
Ingen snö. Så obevekligt mörkt, hopplöst och tungt att det blir humor. Jag ler för mig själv.

2 comments:

M said...

Visst är det så. Man borde vara som lyckligast när man ler för sig själv. Då gör man det i alla fall inte för att glädja andra..

Anonymous said...

Vackert. Ett intuitivt förhållningssätt till verkligheten öppnar en ny dimension! :-)