Wednesday, November 18, 2009

Lycka

Ni funderar alla på vad lycka är. Är det vänskap, kärlek, gemenskap, bekräftelse, frihet, ett flyktigt tillstånd när drömmar besannas? Ni diskuterar lyckan som något universellt mänskligt men ändå unikt för var och en. Den kommer till de som är sanna mot sig själva och arbetar flitigt mot tydliga mål utan att trampa över lik på vägen. Den kommer till dem som ger. Ni funderar och funderar.

Era funderingar slutar här, jag ska berätta vad lycka är.

Det är att ha ett kök med mjukstängande kökslådor som vid stängning ljudlöst sugs in sakta de sista två centimetrarna.

Punkt

Monday, June 1, 2009

Klockställ

Om jag nu ska gå så långt att jag kallar mig för konstnär inom det musikaliska så kommer jag aldrig undan de där frågorna om drivkaftens natur och hur jag vill förhålla mig till en eventuell publik. Min grundinställning finns formulerad där någonstans, vagt och dimmigt, väldigt starkt förankrad i magtrakten men inte utkristalliserad till begriplighet för omvärlden. Om jag fick hundra år på mig att sätta ord på min syn så skulle jag dock aldrig komma i närheten av Ingmars lilla berättelse om träsnidaren från medeltidens Kina. Var så god. Sprid detta till så många som möjligt, inte för min skull utan för allas skull.

Wednesday, May 6, 2009

Varseblivande

Den senaste tiden har jag testat ett dataspel som går ut på att man kör något slags stort spårfordon. Man bara gasar och bromsar i princip. Spelet är inte så spännande egentligen men ljudeffekterna är riktigt bra och framför allt grafiken. Grafiken är helt enastående förstummande, alla detaljer och färger är perfekta, regndroppar bildas snyggt på vindrutan och skuggor och solljus återges perfekt i alla väder och vid alla tider på dygnet. Det är nästan som i verkligheten.

...det är verkligheten

Thursday, March 26, 2009

Rycka i kopplet

Vi har börjat träna på gym. Ibland går vi själva var och en, ibland går vi tillsammans. Att gå tillsammans är bra får då kan vi hjälpas åt att komma i kläderna och gneta oss upp för backen genom skuggornas betongdal utanför. Efteråt är vi rödrosiga i ansiktet och känner oss friska och lyckliga.
Att gå ensam är en annan sak. Den jobbigaste delen med att träna är att ligga i sängen/soffan och tänka på att träna. Tanken är jobbigast. När jag kommer på plats på gymmet kör jag på av bara farten, för det mesta, inga problem, men tanken...

Jag kan inte låta bli att tänka på hundprataren på TV, Ceasar. Jag minns speciellt en scen där en hund har problem med att gå ner för en trappa. Ceasar demonstrerar som vanligt med järnpondus hur man tar kommandot och rycker till i kopplet så att... the dog snaps out of it. En mental blockering av rädsla hindrar hunden från att gå ner för trappan eller något annat tillsynes odramatiskt.

Hundar är inte som människor, människor är inte som hundar, eller?
Att rycka i kopplet på en rädd motvillig hund, att gå till en coach för en rädd motvillig människa.
Hundar är som människor, människor är som hundar.

...en skillnad dock, vi kan plocka upp vårt eget koppel och rycka till

...men inte idag, imorgon

Friday, March 13, 2009

Tecken

Jag ser en massa tecken omkring mig nu, temat är åldrande och död ställt mot återväxt och ungdom.
Morfar lämnade oss den 14 februari, för alltid saknad i varmt minne.
Han var stor i sin ödmjukhet, vänlighet och sitt engagemang för schack:



Här om kvällen såg vi The curious case of Benjamin Button, en man som föds gammal, åldras baklänges och dör som spädbarn. Den väcker intressanta frågor om skillnaden mellan att vara gammal och att känna sig gammal.
Jag såg ett reportage på nyheterna om ett par från Halland som befann sig någonstans mellan 85 och 90. De gick och tränade på gym varje dag och tipsade om att du får ett långt och gott liv genom kost och motion samt att låta bli cigaretter och sprit. Kanske sa de något om att inte stressa så mycket, om inte så lägger jag till det själv.

Hur som helst gick jag till systemet för att köpa livsförkortande dricka och till min stora förvåning blev jag tillfrågad att visa leg.

Man tackar, sa jag. Det är inte illa att bli tagen för 21 när man närmar sig 35.

Jag har tänkt att lägga ut en ny version av gitarrstycket Lagrima här och på Gitarrism. Det ska då spelas på den nya gitarr som morfar indirekt gav mig.
Problemet är att mina naglar bryts av hela tiden, jag får vänta, de växer ut igen...

Thursday, March 12, 2009

På spåret

Det rullar på i gamla spår, som på räls, växlar, inga stickspår, det går fler tåg.
Om du ser ljuset i tunneln kan det vara ett mötande tåg.
Får inte ändan ur vagnen.
Ha ha ha, ho ho ho!
Jag spårar ur.