I en liten rapport från verklighet och vardag kan meddelas att jag nu praktiserar med liv och lem ute i spårvagnarna. Idag fick min vagn besök av en yngling som hade förfalskat sin sms-biljett. Han ville inte betala och inte lämna vagnen när han så blev ombedd. Plötsligt kycklingbröstade han sig genom vagnen, med attityden hos en kattunge med tiger-självbild, går ut, går in igen, rör sig som en geting.
När han är ute kör jag, då hänger han sig fast i vagnen och försöker åka med, förmodligen ropandes något väldigt elakt om min, konduktörens eller min handledares mor.
Tumult. Hjälp! Anrop!
Men vi skakade honom av oss och stressade oss fram gravt försenade i den just begynnande rusningstrafiken...
Köra spårvagn: lugnt och glatt plingande i solen med tivolibalonger och mjukglass.
Nej, inte alltid, efter dagens pass måste jag måla om den tavlan.
klart slut
3 comments:
Men nu sa du det fula ordet "stressa"
Låt dig inte stressas över sånt som du inte kan påverka. Det är mitt allra bästa tips!
Låt dom hänga utefter tåget, tids nog kommer en skylt eller stolpe och hindrar dom...
Gör livet lätt för dig så blir körningen som en tivilofärd :-)
Utmärkt! Mer rapporter från ditt nya liv anbefalles! See ya!
Fler blogginlägg efterlyses! Hur ska vi annars veta? Hur ska vi annars förstå?
Post a Comment